Akiblogg

Vi konstaterar att seglingarna sker långt ute till havs, långt från publik. Vi kan Getterön nu och eftersom våra vänner dragit vidare gör vi det också åt vårt håll. Vi tuffar ut och det är lite skvalpigt fortfarande efter två dygns stormande. Därute ca tre nautiska mil ut ser vi en svärm Starbåtar som kör träningsheats utmed den tänkta tävlingsplatsen. Gummibåtar och RIBbåtar far om kring och frustar ilsket med hästkraftsstinna utombordare. Vi tuffar nonchalant förbi med vår dieselstånka i sex knop.


Vi märker snart att det är mycket strömt. Strömmarna syns mycket tydligt på vattenytan som avgänsningar. tuffar vi på den västra sidan är det nästan en knops motström och tuffar vi öster om fåran får vi medström och ökar med nästan två knop. Detta fenomen är dock vanligt på Kattegatt. Smart för seglare att utnyttja dock. Det här är ju Pelles hemmavatten, borde ju vara en klar fördel för honom trots hög ålder.


Efter fem timmar kommer skymningen och vi seglar in till Lerkil, en hamn vi inte besökt förut faktiskt. Vi  hittar en bra plats och vinden dör totalt. det blir en stilla kväll.


Efter middagen tar vi en promenad i omgivningarna och vi fick en svår chock.
Tomten slutade vi ju tro på i sexårsåldern och alla andra gubbar som vuxna skrämmer barnen med. Gubben i brunnen och gubben i kontainern inkluderat.
Vem får vi se.....Uähhhh... gubben i kontainern kliver plötsligt upp och blänger ilsket. Han finns alltså.....Det finns alltså substans i alla varningar om att lek inte i en kontainer för då kommer gubben och tar dig, luta dig inte över brunnskanten för då....är du inte snäll så kommer.....och nu kommer han alltså. Hur ska vi kunna sova efter detta.

Bank, bank, bank....Nej nu kommer han....äsch det var bara hamnfogden som ville ha platshyran...puuh
OK, är det tomt i bloggen framöver så vet ni vad som hänt....